Det fanns en tid då ingenting kändes som mycket mer
Är det här allt, tror jag nog att jag vänder om
Igår var jag högst upp, imorgon är jag nedanför
Jag ser inga gnistor slå ifrån min egen glöd
Det var så länge sen sist jag kände hjärtat slå
Om det slår gnistor är det knappast dig jag tänder på
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar